Monday, March 17, 2014

Winter Challenge


Akwé:kon nihatiyérha ne Winter Challenge ne kèn:tho ken’ wenhniseratényon. Ka’ ok nón:we British Columbia nón:we tontáhsawen tóhkara niwén:take tsi náhe. Tsyeyà:ta yakonkwehón:we wà:’enhre ahonwatihretsyá:ron ne akohwá:tsire tahnon ronatenróhson ahóntkahwe tsi rontoríshens tahnon ronterò:roks tsi tkaya’tárha. (Eh ní:yoht tsi í:’i wakerihwarón:ken.) E’tho káti wa’ontahkwennya’tsheríhsi tsi niyó:re nek ne ná:kon tyé:yens yakotstonhátye, e’thò:ne wa’onthón:rohwe awèn:ke (kanyatarà:ke tókani kahyonhà:ke, yah tewakateryèn:tare). Ónhka ok wa’ontatyà:tarahste tsi niyeyérha. Sha’ontawénhsi, wahonwatirihón:ten né:’e shà:kat nayóntyere ne akohwá:tsire tahnon ronatenróhson. Wa’eranèn:takte Facebookhne e’thò:ne akwáh tsi ok nón:we akwé:kon tahontáhsawen nahatí:yere.

Teyonkeninyá:kon ó:ni na’é:yere ó:ya shithetén:re. Yah eh sótsi teyothó:re shiwenhniserá:te - ohstón:ha yonanawenhtonhátye. Áhsen "niyo’taríhen" ne Celsius eh shikahá:wi. Nek tsi é:so kanyé:yen.

Ká:ron tsi niyó:re na’óntyere, wa’ontya’takarí:yohste tsi niyó:re é:so niyakoya’ta’taríhen. (Wa’etákhe tsi yetakhehstáhkwa onhwentsyò:kon tsi tyonkeninónhsote.) Teyako’tónhkwara’s sha’éhsha e’thò:ne ya’eyá:ken’ne tahnon wa’ontya’takarhatenya’tányon. (Yonttókha ne akaónha, tóhske ki’ wáhi.) E’thò:ne wa’onkerihòn:ten né:’e shà:kat nakátyere. (Yah akonhá:’ok teyonkeríhonte. Tehontate’ken’okón:’a tahnon ronaraséhson ó:ni wahonwatirihón:ten. Ellen DeGeneres tahnon Barack Obama ó:ni wahonwatinà:tonhkwe.)

Sha’tyé:ta’ne, sayakehyá:ra’ne tsi yah tehonwatina’tónhkwen ne ronwatiyén:’a, Greg nok Billye. E’tho káti sayóntyere á:re! (Enwá:ton ahsáttoke tsi yah teyakoterahtì:tsheronte ne kayà:tare nè:ne skaweyentehtáhkwen nonkáti.)

Orihwí:yo ki’ ná:’a, yeya’ta’shátste ne akonkwè:ta yakón:kwe.

Sótsi wakenonhwáktani nákyere ne Winter Challenge ní:’i - akwáh tsi wakathoryahseryèn:se. Wakata’karí:te nón:wa nek tsi yah the teskanyé:yen. Khé:re nón:wa teyotonhwentsyóhon akaterhá:rate tsi niyó:re entsyohserá:te. 


Monday, March 03, 2014

Yokaratátye ne Mark Trail


Mark Trail ronwá:yats ne shayà:ta nè:ne raya’takwe’ní:yo ne kí:ken kaya’taráhston. Yokaratátye nen’ né:’e, nè:ne roya’taráhston ken’ wenhniseratényon ne Jack Elrod. Shayà:ta nè:ne Ed Dodd ronwá:yats tahatáhsawen tsi raya’taráhstha thó:ha tsyá:tak niwáhsen niyohserá:ke tsi náhe. Wahátkahwe tsi royó’te ne 1978, e’thò:ne wa’thatahsónteren ne Jack Elrod. Wisk niwáhsen niyohserá:ke tsi náhe, aón:ton ayontaterihónnyen ne Mark Trail íhsi nón:we ne 500 na’tekarihstorará:kon.

Raoká:rakon ne Mark Trail, rahyá:tons ne onhwentysa’kékha aorihwà:ke tsi tekarihstorará:kon. Akwé:kon rarihwayenté:ri nè:ne yotonnihátye karhakónhson, kahenta’kéhson, awèn:ke - akwé:kon. Rayenté:ri ne akwé:kon karyo’tahshón:’a aotirihwa’kéhson, tsi’ten’okón:’a, kentsyonkshón:’a, otsi’nonwahshón:’a, kayenthóhsera - akwé:kon. Rarihwakwennyénhstha akwé:kon yotón:ni tsi yonhwentsyá:te tahnon rátstha ne raokarahshón:’a ahshakohretsyá:ron ne ronatya’kè:son ahonnonhwentsyanónnha ó:ni. Thiya’teká:konte Mark tehón:tera’s ne ronnonkwe’táksens tahnon tehshakoténhstha tsi nihontyérha tahnon shakoya’tá:wis ne shakotiyé:nas.

Tehotinyá:kon ne tsyeyà:ta nè:ne Cherry yontátyats tahnon karhá:kon nè:ne Lost Forest yena’tónhkwa thninákere. Rotiksà:tayen nè:ne Rusty ronwá:yats. Yah ónhka sénha tha’tehotiksténha’s ne kaká:rakon. Tyóhtkon áhsen ok niwáhsen tékeni na’tehaohseriyà:kon ne Mark.

Yah tehohyá:ton ne kí:ken ne Kanyen’keha ne Jack Elrod, í:’i wa’tkewennaté:ni tahnon yah tewatyé:sen. Yah eh sótsi tewentó:re tayeté:ni ne owennahshón:’a. Tsi nahò:ten wentó:re né:’e akerihwahserón:ni ne káti aontakatáhsawen takerihstó:rarake kaya’tarahston’tsherà:ke ne Kanyen’keha. Tyotyerenhtáhkwen, teyotonhwentsyohónhne ayerá:kewe ne O’seronni’keha nè:ne kaya’tarahstónnyon kahyatónnyon. Yeh tewentó:re énhska ok nayé:yere, nek tsi 74 ní:kare kaká:rakon (Kaya’taráhston nè:ne è:neken tekahnanéten ne tyotyerénhton karáhston nè:ne kahyatonhserá:kon í:wat nè:ne í:’i wa’kón:ni. Sha’té:kon yawén:re nikara’wíhstake ní:yens ne kí:ken oká:ra.)

Né:’e aorì:wa yah é:so tewakenáktote, karonwarà:ke wa’kheya’tí:sake ónhka ok nè:ne ayekwé:ni. Wahiya’tatshén:ri shayà:ta tsi thotityóhkwayen nè:ne fiverr.com. Wahínha’ne aharakwewányon akwé:kon O’seronni’keha. Sewenhnísera ok wahotyé:nawahste aháhsa tahnon wahikárya’kse wisk yawén:re nikahwíhstake. (Pakistan thanákere, ónhte í:kehre.)

Shaháhsa, ón:ton tsi takerihstó:rarake kaya’tarahston’tsherà:ke ne owennahsón:’a ne Kanyen’keha. Wà:katste ne "Comic sans MS" nikahyatonhkwa’tsherò:ten takerihstó:rarake. Karì:ì:ì:ì:ì:ì:ì:wes onkwatyé:nawahste ákhsa tsi tekerihstó:raraks. Sha’tekhnanéta ne kahyatónhsera, onktó:kenhse tsi yah tetyoyerì:ton tsi tekarihstó:raraks ne yerihwayeronnitstahkwa ne kawennahniratstáhkwa (á, à, é, è, í, ì, ó, ò). Onktó:kenhse tsi teyotonhwentsyóhon takté:ni akwé:kon owennahshón:’a, ne "Comic sans MS" tsi niyó:re "Cambria" nikahyatonhkwa’tsherò:ten. Shé:kon á:re, karì:ì:ì:ì:ì:ì:ì:wes onkwatyé:nawahste tsi niyó:re wà:khsa. (Tóhsa takerihwanón:tonhse akathró:ri to nikarì:wes onkwatyé:nawahste akewennahserón:ni ne káti kató:ken ní:wa ón:ton ne owennahshón:’a ne káti aón:ton akéta ne yewennaráhkwa. Oh né:’e akwáh ónhte!)

Yaweronhátye, ó:nen yóhson ne kahyatónhsera (nek tsi shé:kon teyotonhwentsyóhon akón:ni ne ora’wíhsta nè:ne ohén:ton nonká:ti). Wakatshennón:ni tsi wákhson nek tsi kanonhtónnyon tsi yah té:kehre ó:ya enkón:ni.